Sommartorpet

Det är sommar på torpet och jag försöker att göra så lite som möjligt.
Det jag behöver nu är vila och avkoppling och inga stora projekt att ro iland
men det är lättare sagt än gjort när det alltid finns massor att göra.
 
Så jag tränar mig på att bara titta på molnen
lyssna på humlornas surrande
och låta tankarna fladdra vart dom vill
 
Påminner mig om att det är det jag tycker allra mest om...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Snödropp

Jag tänker mig att vårvinter har ett samband med snödroppar. Och att snödroppar i sin tur har ett samband med snödropp från taket. Och jag tänkte mig att detta antagligen hände just nu på torpet och jag hade rätt.
 
Om det finns en årstid mellan vinter och vår så är den alltså nu, åtminstone här. Och hos mig betyder vårvinter beskärning av äppleträd, kalkning av fruktträd, rosor, pioner och syrener och rensning av fågelholkar. Och upptäckten att de flesta hade valt mossa men att en familj hade byggt sitt lilla bo av löv.
 
Och vad jag tycker om den här känslan av att vara ett med en plats. Vad jag är lyckligt lottad som får känna den och vad synd det är att inte fler får det. Jag föreställer mig att detta är att bo- på riktigt. Att människor inte är gjorda för att bo i betongkuber. Men vad vet jag om andras drömmar... Jag vet bara att i ett gammalt hus som måste underhållas och med en trädgård som gränsar till vildmark bor man med hela kroppen.
Och att kroppen och själen hänger ihop.
 
 

Naturens krafter

Idag åkte jag till torpet för att se efter så att inte Egon hade ställt till med några hyss. Det står ju några gamla träd nära huset som skulle kunna göra en del skada om de blåste ned åt fel håll.
Tack och lov hade de inte gjort det!
Men en del av det virke som jag har liggande utomhus hade surfat iväg ett par meter
och så hade detta hänt:
 

Jag blev så full i skratt för det såg ju hemskt roligt ut! Men om jag hade legat och sovit där inne när den blåste omkull hade jag nog inte varit lika glad. Antagligen kommer jag inte vara så full i skratt den dagen då jag ska försöka få upp den på alla fyra igen heller...
 
I övrigt var det idylliskt vackert. Det var roligt att få se torpet inbäddat snö!
 
 
 
 
 
 
 

Midsommar

På torpet ser det ut så här just nu:
 
 
 
 
 
Där blommar en salig blandning av brandliljor, fingerborgsblommor, doftpioner, praktlysing, många sorters rosor, borstnejlikor, prästkragar, kaprifol, rölleka, trädgårdsiris, schersminer, fläder...
 
Allt verkar ha fått för sig att blomma på en och samma gång!
 
Jag minns första året i torpet när INGET blommade på midsommar, jag blev lite besviken den gången och bestämde mig för att göra något åt den saken. Äntligen börjar mina ansträngningar i trädgården att ge lite resultat och jag kan plötsligt ana att den trädgård som jag haft i mina drömmar nu börjar bli verklig och det känns väldigt hoppfullt!
 
Nu undrar jag egentligen bara, vad ska blomma resten av sommaren?
 
Jag har inte utfört några stordåd på torpet direkt men har pysslat med en del saker i köket. Om jag nu ska flytta in där vill jag ju att där ska vara något så när hemtrevligt och hyfsat rent. Jag har därför städat och svärtat spisen, skrapat bort färg från dörrfoder och skurat och oljat halvmånebordet som för tillfället fungerar som köksbord.
 
 
 
 
Men fortfarande bor jag alltså kvar i min lilla holk.
 
 
Tidigt, tidigt i morse vaknade jag och gick ut. Bara för att få se solen lysa från ett håll som jag aldrig sett den lysa ifrån tidigare. När solens strålar kom ifrån norr låg sjön i ett helt nytt ljus. Den var spegelblank och dimmoln svepte fram över ytan och det var midsommar.
 
 
 
 

En icke-händelse

Mitt lilla torp, jag hinner visst inte se efter dig lika mycket nu när jag studerar på dagarna. Och när jag väl hälsar på dig är dagen så kort att jag knappt hinner med att göra någonting.

Men jag har sett till så att inga stora träd fallit över dig i stormen, jag har tömt din hängränna ifrån löv och jag har höstpysslat lite i din trädgård. Du har fått några nya blommor och jag har byggt lite på den nya stenmuren på din norrsida.

Det största som hänt är nog en icke-händelse; jag har bestämt mig för att inte sätta på panel på huset nu innan vintern. Det beror på flera saker men den främsta anledningen är fukten i virket och fukten på torpets väggar, det känns inte bra att panelklä en fuktig yta helt enkelt.

Igår var jag hos min farbror, alias fönstermannen, och fick hjälp att komplettera de skadade styckena i de två sista fönsterbågarna och att skära till ett par nya glas. Nu kan jag för tredje vintern i rad stå hemma i snickarverkstan i stan och renovera fönster. Den perfekta vintersysslan för sommartorparen!






Vår-resa

Igår fraktade vi bjälkar
Jag, Susanna
och SAAB:en

De som min farbror sågade upp åt mig
av träd som växte vid min pappas sommarstuga och
som sedan har förvarats på min mammas loge ett par år

Tills nu, när det börjar bli dags för mig att sätta in dem i huset
i form av nya takbjälkar

Det tog oss en hel dag
att först hämta dem hos mamma utanför Trollhättan
Sen köra dem till Björketorp
Och slutligen hem till Göteborg igen

Men så har vi ju sakta sakta tuffat fram
Omgivna av
Smaragdgrönt nyutslaget gräs i det vackraste vårdis
kört på fina små vägar och sett många gamla hus

På torpet blev vi välkomnade av göken som gol
Av nyutslagna björkar
gullvivor, skilla och påskliljor...

Roligast var det här:
Att kejsarkronorna jag grävde ner i höstas nu är på väg upp med raketfart!

Sätta fart

 
Idag har jag varit på torpet och gjort vår. Lite som i Idas sommarvisa, du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart. Försökt sätta lite fart så att den här evighetslånga vintern
tar slut nån gång.

Det är ju också så att min resa till Ångermanland fick mig att inse att det kanske inte är så kallt här hemma trots allt. Här är ju faktiskt vår i jämförelse...

Jag har klippt ett par grenar på mina äppleträd, inte för att det behövdes så mycket utan mer för att jag vill få göra något nu. Och för att det där med att beskära fruktträd är något som intresserar mig mycket. Jag gillar tanken på att forma något levande, att skapa i samarbete med naturen.

Och 25 kg kalk har jag hällt ut över mina planteringar. Rosor och pioner har fått extra stora portioner. Inte vet jag om det ska göras nu, det kändes lite konstigt. Men jag tänker mig att marken torpet ligger på säkert är försurad och skulle behöva kalkas rikligt. Skada kan det väl knappast göra iallafall, så länge man inte häller det över en rhododendron.
 
Och så har jag röjt ut i köket och sågat bort en dålig bit timmer i fönsteröppningen som fortfarande saknar fönster. Jag känner mig alltid lika brutal när jag sätter sågen rätt i väggen men det är en rätt härlig känsla. I hålet ska en ny timmerbit fogas i och sen ska min nyrenoverade karm sättas dit! Jag borrade med min navare och tänkte att den nya biten skulle få fästas med en dymling. Sen sågade jag ner en liten gran (storlek stor julgran) och täljde till några dymlingar av den. Jag vet inte om det är så bra att använda en sådan liten gran till detta, de kanske borde vara av äldre, mer mogen gran? Någon som vet?
 
 
 
 

GOD JUL

 
Jag kan inte fira jul på torpet ännu
men jag kan sitta utanför
elda i min nya eldkorg
och dricka varm choklad en liten stund
 
GOD JUL
till er kära husvänner

Vila och väntan

 
Ja mina vänner...
Som ni märkt är det stilla och tyst på torpet nu.
Inga hammarslag ekar över sjön och
Inga flickor ligger längre i gräset och tittar upp i trädkronorna.
 
Torpet vilar och då passar jag också på att vila upp mig.
Samla kraft inför nästa säsong, nästa torpår.
 
Hemma i stan
i min varma lägenhet
läser jag trädgårdsböcker
och handlar små julklappar till torpet
 
Det här låset med tillhörande handtag som kom med posten idag
passar bra till min ytterdörr som helt saknar sådant
En alldeles fantastisk anordning
handsmidd, vacker och genialiskt enkel
kommer den säkert att hålla i ett par hundra år till!
 
 

En sensommarhälsning

Här är några bilder ifrån en promenad som Olle och jag tog
när vi alldeles tröttnat på att arbeta
Det var en promenad som var så vacker att jag gick runt och var lite kär i livet självt!


 
 
 
 
 
 
 
 Jag får ibland en känsla av att det är någon där uppe i himlen
som vakar lite extra över den här platsen på jorden
 
Och när jag tittade ut genom husvagnens smutsiga rutor samma kväll
såg jag något som jag tolkade som ett tecken...
 

Kärt återseende

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
ut till landet, ut till fåglarne,
att jag älskar dem, till björk och lindar,
sjö och berg, jag vill dem återse,
se dem än som i min barndoms stunder
följa bäckens dans till klarnad sjö,
trastens sång i furuskogens lunder,
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.














Dike i december

Jag drabbades plötsligt av en sån stark längtan efter att kunna bo i torpet
Efter att kunna ha ett tryggt och ombonat hem där
För det har jag ju inte, det är fortfarande bara en byggarbetsplats

För att skynda på utvecklingen lite bestämde jag mig för att åka dit en sväng och jobba
Men huset är ju igenbommat för vintern och jag hade inte tänkt åka dit mer förrän till våren
För det är ju december och midvinter, då kan man väl inte vara och jobba på sitt sommartorp utan el och värme. Eller?



Men när jag såg att vädret skulle bli fint idag så bestämde jag mig för att ge det en chans
och åka dit och gräva
För det är ju ingen tjäle i marken och det var ju heller inga problem att vara utomhus och jobba,
det var som vilken höstdag som helst!
Allra mest fantastiskt är att där till och med blommade några tappra blommor fortfarande
En liten, liten gullviva och en liten, liten vintergröna stod och flaggade blågult i allt det gråbruna



Min arbetsuppgift för dagen var väldigt tydlig och klart definierad
jag skulle gräva klart diket för dräneringen som Frida och jag påbörjade i höstas
Det hade samlats vatten i diket som vi grävde då och idag skulle jag helt enkelt fortsätta att gräva längs husets kortsida, så djupt och med så pass mycket lutning att vattnet som stod i diket kunde rinna ut
För det är ju målet- att vattnet ska kunna rinna runt huset och inte bli stående ovanför eller ta vägen rätt igenom

Det var lite som när man var barn och grävde diken om våren
Målet var att få vattnet att rinna fritt från en punkt till en annan
Och ja, det gick rätt bra
Så här mycket vatten var det innan jag började    Och när jag var klar såg det ut så här
  

Här rinner vattnet i mitt nygrävda dike!



Nöjd med mitt dagsverke åkte jag iväg på nya upptåg
Jag fick ett infall och ringde min nyfunna vän Mats som bor i en av de tjusiga förläggargårdarna i Kinnatrakten
och frågade om jag fick komma och titta på hans hus
och jo, det gick så bra så

Så jag avrundade min dagsutflykt med thé och kakor i salongen
i ett enastående fint hus och i sällskap med väldigt trevliga och genuint husintresserade människor
Det är så underbart att kunna sitta och prata med andra som har samma passion
och snöa in på frågor om skiftesverk, drevning och annat som de flesta andra människor jag möter
varken vill eller kan prata med mig om

Och jag är så glad! För när jag är springer runt på torpet och grejar och när jag pratar gamla hus med andra engagerade människor då är jag i mitt rätta element
Då är livet som det ska vara!


Både och

Torpet i den här årstiden
som är varken sommar eller höst
eller kanske både och?

Jag badade faktiskt i sjön, det gjorde jag
men det var isande kallt
Och vi satt ute till sent på kvällen
men i fotogenlampans ljus
för nu blir det mörkt tidigt
Än är det grönt
och i trädgården finns liv och blommor kvar
men när starka vindpustar rycker tag i träden
regnar det gula björklöv










Sommarspaning

Från min semester på torpet...






















Så fint


Påsken bjöd på brasa och premiärdopp
Och allt kändes lite lättare för det var sommarsol och
jag hade så fint sällskap












vinterförvaring

Torpet har gått in i vintervila
och stockarna som ska timras in i väggarna till våren
ligger nu och slumrar under tak.

En fördel med att ha ett hus som bara är ett skal
är att man kan vinterförvara timmerstockar i vardagsrummet.








Rimfrostdrömmar

Vi har haft en väldigt kall men otroligt vacker helg på torpet. Pappa och jag.

Jag kan berätta att det var ganska kallt att sova i husvagn i nästan 10-
Men den frostklädda världen som mötte mig när jag gick upp på morgonen hade jag inte velat vara utan.





Allra helst hade jag nog suttit inne stugan och tittat ut genom ett fönster gnistrande av rimfrost.
Med en värmande brasa knastrade i kakelugnen...

Tänk er en pelare av vit rök som stiger ur den lilla skorstenen och rakt upp mot himlen!





Medan morgonkaffet puttrade på järnspisen i köket...




Guld

Det var nåt mjukt och lugnt över dagen idag
Det kanske var det där guldet som bäddade in allt?
Vi åkte till torpet för att hämta golv
min vän Sara och jag.












Inför vintern

Fredag kväll var som en sommarnatt vid Medelhavet. Vi satt ute och åt i fotogenlampans ljus.



Men lördag morgon var sommaren glömd.





Pappa och jag har varit hela helgen på torpet. Pysslat om det inför vintern.
Han gav mig en extra varm sovsäck. För att klara kalla höstnätter i husvagnen.

Löven har virvlat.

Lindrev, råbock, dimma, spadtag, vila.....

Stanna i september

Idag åkte jag själv till torpet. För att vila upp mig, för att stanna tankarna. För att ta en paus ifrån mitt liv som snurrar lite för fort ibland. Och det var sol och klar luft och när jag åkte hem igen var jag alldels lugn. Alldeles lycklig.



Jag älskar den här tiden på året. Den är den bästa. Jag vill stanna i september.


Tidigare inlägg
RSS 2.0