litettorp

När jag skrev det här inlägget var jag överlycklig eftersom Gård & torp gett mig ett svar på hur jag ska gå tillväga när jag renoverar min murstock. Senare har jag fått kommentarer på inlägget av en läsare som inte alls tycker att min lerbruksmurade murstock ska lagas med hydrauliskt kalkbruk utan med lerbruk.
Jag har också läst på annat håll att hydrauliskt kalkbruk kan användas OVAN tak men att lerbruk ska användas under.
Så. För att få en åsikt till i frågan lämnade jag den vidare till Svenska Byggnadsvårdsföreningens frågespalt på nätet och idag fick jag svar:

Använd lerbruk. Ett hydrauliskt kalkbruk blir starkare än omgivande lerbruk och kan ställa till spjälkning och andra problem. Du kan behöva räkna med att få bättra på lerbruket ibland om det vittrar utvändigt av väder o vind men det är ju ganska enkelt gjort. Svarare: Magnus Henriksson

Att ersätta lika med lika känns som den allra säkraste metoden i Byggnadsvårdssammanhang.
Och är man som jag lite osäker är det nog den klokaste vägen att gå.
Kanske borde vi till och med försöka hålla oss till det ännu mer än vad vi gör idag?
För. Det är ju först då som man verkligen förstår den gamla, ursprungliga lösningen, det gamla hantverket fullt ut. Och först då man ger den en chans att fungera.
Jag vill arbeta efter förutsättningen att det finns mycket klokskap inbyggd i mitt hus,
mycket mer än vad jag själv kan förstå just nu med mitt begränsade vetande.
Så jag låter huset bestämma, som vanligt.

Lerbruk it is.

Jag vet inte riktigt var jag har varit hela mitt liv men igår var faktiskt första gången som jag insåg att man kan köpa fröer på nätet (jag brukar handla mina i mataffären annars).
Medan snön yrde utanför fönstret satt jag därför och lyssnade på humlesurr och fjärilsfladder och drömde mig bort bland alla underbara sommarblommor...
...och försökte välja.
För vad vill jag satsa på till trädgården i år?
På fröer.nu kunde man söka på "vilda blommor" och "mormorsblommor" och lätt hitta de sorter som kan tänkas passa mig. 

Jo, fler gullvivor vill jag gärna ha. Kan man ha för många egentligen?
Och så tänker jag nog så trädgårdsnattviol, en rar, enkel och väldoftande blomma.
Och ringblommor måste jag bara ha för det är en av mina stora favoriter.
Kanske är det dags för vallmo?
Fleråriga stockrosor och kungsängsliljor kan man visst också så och något som heter majviva.
Och gullkrage, en blomma på gränsen till det vilda.
Och sen då? Jag vill inte ha det för pråligt och grällt. Hellre milda färger och stora områden med många av varje sort i en naturlig sammansmältning med den omgivande naturen.

Jag anar att jag bara just varit och nosat i ett litet hörn av den stora fröhandel som pågår. Jag har bara tittat i en enda nätbutik än så länge men det räcker gott för mig just nu.



Bilder från fröer.nu

SVT verkar inte vilja något hellre än att göra mig lycklig!
Idag visas andra delen av miniserien Hinsehäxan, första delen gick igår.
En ganska dyster historia men riktigt bra gjord faktsikt! 
Den är inspelad i Göteborg (varför de nu spelar in i Göteborg när historien utspelar sig i Stockholm..),
bland annat i världens finaste hus på Bangatan, det som jag skrev om här.
Min granne och SAAB-kompis är med som statist med sin urfina gamla SAAB...
Själv såg jag i GP när de sökte statister med 60-tals kläder och funderade på att söka men kunde inte vara med då de hade audition. Det känns lite bittert nu, har en väldigt stark känsla av att jag hade gillat det! Tänk att få spela i en 60-tals film! Det är nog det närmaste man kan komma att leva på 60-talet om man är 70-talist...
Nästa gång det ska spelas in 60-70-tals film är det jag och SAAB:en som är med!

Lite stressad över att hinna med allt på min skagöra-lista innan året tar slut drog jag idag igång med första punkten- fönsterrenovering!
I källaren på mitt hyreshus i stan finns en snickarverkstad som används av gubbarna i huset då och då. Det tog några år innan jag förärades en nyckel dit men nu har jag en egen och idag invigde jag verkstan på riktigt. Det är ett jättebra ställe med snickarbänk, rinnande vatten, diverse verktyg och en bandspelare.
Antagligen var det första gången som en kvinna någonsin satte sin fot där inne.





När jag började fönsterrenoveringen gjorde jag det enligt min vanliga jagsätterigångochservadsomhänder- princip. Jag hade tex varken inhandlat kitt eller ny färg, för jag visste ju inte vilken nyans jag skulle måla bågarna i! Men min oplanerade metod har helt klart fördelar insåg jag snabbt...

Jag började nämligen med att ta loss beslagen på fönstret och under dem hittade jag spår av den färg som bågarna haft innan de blev vita. En fin ljusgrå färg med dragning åt blå-grönt. Så lätt var det alltså, nu vet jag vilken färg de ska få!

Därefter skrapade jag bort den vita färgen, det mesta gick att ta för hand med en skrapa men lite fick jag ta bort med hjälp av varmluftspistol. Det hela tog några timmar men var egentligen inte särskilt svårt.

Och jag som nästan aldrig ser på tv har suttit bänkad och förväntansfull framför två program de senaste dagarna. Detta är en så stor nyhet att det måste uppmärksammas här tycker jag. Det ena programmet är Mildred Pierce, en amerikansk miniserie med min favorit Kate Winslet i huvudrollen. Den utspelar sig på 30-talet och interiörer och klänningar är ren njutning att titta på, väldigt inspirerande om man gillar det gamla. Och så är den ju bra också!







Det andra programmet var Landet som inte längre är, en dokumentär om ett småländskt lantbruk där tiden stått stilla. Det är väl inga fantastiskt fina gamla hus man får se men likväl ett gammaldags och vackert sätt att leva. Nära djur och natur, nära årstidernas växlingar. Och så blir man påmind om det liv våra släktingar levt för inte särskilt länge sen. Mina morföräldrar var bönder och deras liv var nog inte allt för olikt det här. Jag blir imponerad av den kunskap man hade, dessa människor som sköter nästan allting själva; tillverkar grindar och gärdesgårdar, sköter djur och röker kött, fäller träd och odlar potatis. Det är så mycket kunskap som är självklar för dem men som snart kommer att vara bortglömd av nästan alla.



Båda programmen går att se på SVT play.

Gott nytt husår alla vänner och husälskare!

Och välkommen 2012 med dina nya utmaningar och nya möjligheter.

Jag har inte givit några specifika nyårslöften men jag har summerat året som gått för mig själv och funderat över vad jag vill ha ut av det kommande. Jag är en ganska känslostyrd och impulsiv person som gör saker när det känns bra och när andan faller på, men planerar inte så mycket och har ingen vidare diciplin på mig själv... Så jag tänkte testa det här med struktur och planering 2012! Jag bestämde mig därför för att skissa lite på en arbetsplan. Så här ser den ut:

Januari:
Renovera två fönsterbågar
Besöka byggmarknader och prata med kunnigt folk för att lära mig mer om dränering

Februari:
Beräkna mängden grus jag behöver till dränering och husgrund, hitta en leverantör och slutligen köpa det
Köpa dräneringsrör

Mars:
Göra klart dräneringen
Beställa golv
Finjustera och spika papp på golvbjälkarna

April:
Hämta golv
Lägga in golv

Maj:
Täta timmerstommen
Sätta in fönstret (med den nytillverkade karmen) i söderväggen
Göra hål i timmerstommen för takbjälkarna (ikl försöka få någon med motorsåg att komma och hjälpa mig)
Hämta takbjälkarna (som finns i mammas hus)

Juni:
Sätta upp takbjälkarna
Spika upp innertaket

Juli:
Lägga in en ny syll på österväggen
Sätta fast dörrkarmen

Augusti:
Timra klart österväggen

September:
Sätta upp papp och panel på österväggen

Oktober:
Sätta upp papp och panel på söderväggen

November:
Renovera 2 st fönsterbågar

December:
Renovera 2 st fönsterbågar

Det är mycket tråkigt som ska göras... Det känns rätt tungt när man ser alltihop så här framför sig. Men det ger ett väldigt roligt resultat! För bland annat kommer jag att kunna bo i huset redan i sommar om allt går som det ska.

Jag drabbades plötsligt av en sån stark längtan efter att kunna bo i torpet
Efter att kunna ha ett tryggt och ombonat hem där
För det har jag ju inte, det är fortfarande bara en byggarbetsplats

För att skynda på utvecklingen lite bestämde jag mig för att åka dit en sväng och jobba
Men huset är ju igenbommat för vintern och jag hade inte tänkt åka dit mer förrän till våren
För det är ju december och midvinter, då kan man väl inte vara och jobba på sitt sommartorp utan el och värme. Eller?



Men när jag såg att vädret skulle bli fint idag så bestämde jag mig för att ge det en chans
och åka dit och gräva
För det är ju ingen tjäle i marken och det var ju heller inga problem att vara utomhus och jobba,
det var som vilken höstdag som helst!
Allra mest fantastiskt är att där till och med blommade några tappra blommor fortfarande
En liten, liten gullviva och en liten, liten vintergröna stod och flaggade blågult i allt det gråbruna



Min arbetsuppgift för dagen var väldigt tydlig och klart definierad
jag skulle gräva klart diket för dräneringen som Frida och jag påbörjade i höstas
Det hade samlats vatten i diket som vi grävde då och idag skulle jag helt enkelt fortsätta att gräva längs husets kortsida, så djupt och med så pass mycket lutning att vattnet som stod i diket kunde rinna ut
För det är ju målet- att vattnet ska kunna rinna runt huset och inte bli stående ovanför eller ta vägen rätt igenom

Det var lite som när man var barn och grävde diken om våren
Målet var att få vattnet att rinna fritt från en punkt till en annan
Och ja, det gick rätt bra
Så här mycket vatten var det innan jag började    Och när jag var klar såg det ut så här
  

Här rinner vattnet i mitt nygrävda dike!



Nöjd med mitt dagsverke åkte jag iväg på nya upptåg
Jag fick ett infall och ringde min nyfunna vän Mats som bor i en av de tjusiga förläggargårdarna i Kinnatrakten
och frågade om jag fick komma och titta på hans hus
och jo, det gick så bra så

Så jag avrundade min dagsutflykt med thé och kakor i salongen
i ett enastående fint hus och i sällskap med väldigt trevliga och genuint husintresserade människor
Det är så underbart att kunna sitta och prata med andra som har samma passion
och snöa in på frågor om skiftesverk, drevning och annat som de flesta andra människor jag möter
varken vill eller kan prata med mig om

Och jag är så glad! För när jag är springer runt på torpet och grejar och när jag pratar gamla hus med andra engagerade människor då är jag i mitt rätta element
Då är livet som det ska vara!

ÄNNU mer kulturhistoria åt folket blir det visst
för Hemtex nytillverkar just nu textilier med mönster ifrån Sundborn
Dukar, förkläden, handdukar, gardiner, kuddar och grytlappar med tolkningar av Karin Larssons fina broderade mönster finns att köpa, alldeles nya och alldeles jättefina!

Fint är också att 10% av förtjänsten går till Carl Larsson gården i Sundborn

Jag är nästan lite ledsen över att mitt torp inte är ifrån sekelskiftet
för då hade de här textilierna varit jättefina där
Men istället gav jag min mamma ett par av sakerna i julklapp 
att ha i sitt sekelskifteshus

Vågar man kalla detta för en trend?
Är kulturhistoria trendigt just nu?

Idag har jag varit på en roadtrip genom Marks kommun.

Kollat så att torpet står kvar efter stormarna som har härjat här nere. 

Sen tänkte vi göra klassikern "kärringrundan" dvs åka runt till de olika textilbutikerna. Fast det blev i ärlighetens namn bara två ställen, det räckte liksom på en dag. Det finns annars hur många som helst av dem, Pelle vävare, Almedals och alla stora väverier har försäljning och en massa fabriksförsäljningar och outlets.
 
Det är kanske inte förrän man sett textilfabrikerna och de pampiga färläggarvillorna samt handlat på Skroten som man verkligen kan säga att man gjort Mark!? Hög tid för min del då.

Förläggarvillorna är stora vita trävillor från 1800-talet som inte liknar något annat. Vackra och pampiga bland den annars ganska enkla, ja nästan fattiga bebyggelsen i Mark. Själv tycker jag att de sticker lite i ögonen eftersom det blir tydligt vilka skillnader i levnadsstandard som rådde mellan människor på den tiden. Och för att det var kvinnorna i de små fattiga stugorna som vävde tygerna som gjorde förläggarna så förmögna...
Men det är kanske för att mitt hus är det fattiga torpet!

Lunchen intogs på Skafferiet, ett riktigt mysigt café i en fin gamman kåk mitt i Kinna!

Jag har haft så fullt upp av kneget på mitt torp att jag inte hunnit se mig så mycket omkring tidigare, det var roligt att inse att det finns fler skäl att åka till Mark än för att beskåda den vackra naturen och mitt lilla torp.

Textil är det dom gäller. Det har jag väl aldrig riktigt förstått mig på. Jord och trä är mer mina element och jag hade till och med träslöjd i skolan! Men idag köpte jag tyg till både gardiner och kuddar. Så nu får vi se om jag kommer ihåg hur man pratar med en symaskin! Att sitta inne och sy så här års, när husrenoveringen ligger nere, känns faktiskt riktigt mysigt.

Jag har en liten hemlighet som jag ska avslöja nu
hemligheten om vad jag pysslar med
nu när jag inte är på torpet så mycket

Ganska många timmar, (dagar?), har jag nog lagt på det här redan
Mitt bokprojekt
Bloggen håller på att bli en bok
det är min hemlighet

Men få inga idéer nu, det är bara en bok jag gör för min egen skull
Jag gör något fint och beständigt av allt material jag samlat

Här är några uppslag som smakprov:

I dagarna kommer en sprillans ny tapetkolletkion ifrån Boråstapeter
den heter Karlslund och består av tapeter med orginalmönster ifrån olika svenska platser
och tidsepoker
Mycket glädjande och användbart för oss byggnadsvårdare alltså!
Det är roligt att utvecklingen verkar gå åt rätt håll med mer kulturhistoria åt folket!!
Och det finns ju en sådan oändlig skatt av gamla tapetmönster och
alldeles för få av dem finns att få tag på i nytryck
lite större utbud och mer bredd skadar då verkligen inte!
Man vill ju inte behöva se samma gamla tapetmönster ifrån Duro i vartenda torp framöver...

Här är några godbitar ifrån Karlslundserien:







Och så favoriten:



Namnet är Rosenvinge och den antas vara Nordens äldsta papperstapet, daterad till år 1556 och funnen i det Rosenvingska huset i Malmö.

Jag är fascinerad av det här med att skapa med naturen. Allt för tuktade trädgårdar tycker jag inte om men vill inte heller ha det allt för snårigt, igenvuxet och mörkt. Det finaste är när det blir ett samspel mellan människa och natur.

Genom att flytta in träd på tomten som förekommer naturligt i omgivningen och genom att flytta vissa andra därifrån håller jag nu på att forma den. Redan första hösten på torpet tog vi ner en stor gran som skymde sjöutsikten och stal ljus i huset samt en stor björk som helt enkelt inte var frisk.

Sen önskade jag mig två lönnar mellan huset och sjön av min farbror. De tog sig fint båda två och när de växt sig stora kommer de att stå där och spraka vackert om höstarna.

För någon månad sen grävde jag upp en liten gran på den övre delen av tomten och ersatte den med en bokplanta som levde en tynande tillvaro i den mörka skogen en bit därifrån. Jag hoppas att även boken kommer ta sig och att den ska växa sig hög och silverskimrande.

Och så har jag ju satt bigarråträdet och äppleträden. Två av dem ska vara ganska starkväxande.

Just nu påverkar de nyplanterade träden inte trädgården så mycket men om jag tänker lite mer långsiktigt, kanske 10 år fram i tiden så kommer alla de små val jag gör nu att spela stor roll genom de olika färger, ljus och de rum de skapar. Tänk att jag håller på och formar en bit natur och tänk att man kan plantera sina egna träd!

Jag älskar träd! Tänk att vara arborist...

Jag fick en bok på posten härom dan, 
precis i rättan tid 
nu när sommarens sista blommor dragit sin sista suck
kom en trädgårdsbok
Man skulle kunna tro att jag redan läst den
för det är min trädgårdsguru Karin Berglund som skrivit en bok 
om gammaldags trädgårdsväxter... 
men det har jag inte

Det är mer saga och historia än skötsel och planteringsråd 
men man får komma lite närmare de där blommorna 
de man drömmer om och längtar efter vid sitt gamla hus. 

Hon skriver de mest fantastiska saker 
såsom att det faktiskt verkar finns något sådanst som en torpflora
Man har undersökt kulturväxter kring ödetorp i södra Östergötland och hittat 
44 olika sorters blommor
Mest fantastiskt är attt det inte spelade någon större roll om torpet varit 
övergivet sedan 1800-talet eller sedan 50-talet
Där växte samma blommor!
De vanligasate var syren, akleja, brandlilja, pimpinellros och vintergröna 
samt stormhatt, pärlhyacint, myskmalva, såpnejlika och vårtörel

Och hon skriver att vita blommor doftar mest,
och minst doftar de röda
visste ni det?

Jag åkte till torpet idag, 
i baksätet satt Olle 
och i passagerarsätet halvlåg två äppelflickor. 
Som jag har tänkt på det här, i timmar, fram och tillbaka. 
Finns det plats för äppleträd på torpet, var ska dom stå isåfall 
och vilka sorter ska jag välja???

Från början tänkte jag mig två äppleträd i backen ovanför huset
men vart jag än grävde stötte jag på berg
det fanns inte tillräckligt med jord någonstans!
Innan jag till slut kom på att det kunde vara fint med fruktträd 
även lite närmare huset

Och sorterna då...
jag behöver två som pollinerar varandra
och som har mogna äpplen när jag kan tänkas vara på torpet
och så ska de ju vara gammaldags sorter
och riktigt goda förstås!

Efter mycket frågande och forskande och studerande av pollineringsscheman 
bestämde jag mig för att köpa antingen
James Grieve och Cox orange eller
Sävstaholm och Åkerö

Men idag körde jag förbi Mölnlycke Gardencenter
och de hade halva priset på sina fruktträd
Och vips hade jag köpt ett Alice och en Astrakan!
Ja så kan det gå, men jag är nöjd med mitt val

Jag fick bara köpt gnagskydd till stammen
så innan jag åkte penslade jag trädens grenar med blodmjöl blandat i vatten
för att skrämma bort rådjuren
Någon som vet om det faktiskt funkar?



Det var kanske årets gråaste dag
och jag plockade undan, bommade igen 
och sa hejdå till torp och äppelträd
Nu dröjer det nog länge tills nästa gång vi ses!

Idag har jag hämtat hem de nya (eller nygamla) fönsterkarmarna som min snälla granne gjort
I den ena behövde bottenstycket och ett av sidostyckena bytas ut
och i den andra byttes allt utom mittposten
Jag vill inte byta ut mer än nödvändigt!

Här är fönsterkarmen med gammal mittpost och nytillverkade sidor:



Jag frågade om han kanske kunde tänka sig att ersätta dåliga delar i fönsterbågarna också
och det hade han inget emot

För jag har börjat titta så smått på dem,
de som inte sitter i huset just nu utan står avhängda i förrådet
Jag har börjat tänka att det kunde vara en bra vintersyssla att ta hand om dem
fönsterbågar är ju lätta att ta med hem till stan och pyssla med där
när torpsäsongen tagit slut

Färgen på bågarna flagar ordentligt
kittet är sprucket och löst
och de små träpluggarna som ska hålla ihop dem är på väg att falla bort





För att inte krossa några rutor ville jag ta loss glasen innan jag fraktade dem hem till stan
Det visade sig vara oförskämt lätt att få bort dem
jag antar att det är den trösten man får när underhållet av fönstren har försummats tillräckligt länge

Jag kunde pilla bort kittet med en vanlig morakniv



Och de små stiften som håller fast glaset var lätta att dra ut med en hovtång



Rutorna bäddade jag sen försiktigt ner i en back inför transporten