Vilda djur i skogarna

Jag tog en bild på tranorna som flög över sjön i söndags kväll
Och så tänkte jag att jag kunde visa lite mer fotobevis på det rika djurlivet i skogarna kring torpet

Fågelllivet är väl minst sagt rikt
här finns, förutom tranor, häger, morkulla, ugglor, gök, stor hackspett....
och vi har till och med fått se en pilgrimsfalk som flög alldeles över våra huvuden när vi satt ute och drack kaffe!



Det här fotavtrycket på min lilla väg kommer från en grävling på promenad:



Och så är det ju älgarna...
som bajsar på mina blommor och nästan verkar bo inne i torpet när jag inte är där
En dag förra sommaren när jag var själv på torpet och satt nere vid badplatsen stod en älg och stirrade på mig från andra sidan sjön. Båda var lika nyfikna, det var en fin stund.

Den här bilden är också tagen från vägen upp till huset:



Så... jag är aldrig ensam när jag är ute på torpet

Jordbrons djur

I lilla Jordbron där pappas stuga ligger har det börjat hända roliga saker.
En granne håller på att sätta Jordbron på kartan genom Jordbrons lilla lantgård
där de föder de upp getter, får, kaniner och höns av gamla lantraser
Varje gång jag går förbi deras lilla ställe tänker jag- "Så här vill jag ha det en dag!"
Ett lantbruk i väldigt liten skala där de få djuren är mycket ute och har stor frihet
Som en varm och go familj verkar de vara, en familj där djuren är nära både varandra och människorna
Livet på landet är väl inte riktigt komplett utan djur ändå?
Och så är ju de där gamla raserna något alldeles extra, både extra fina och extra tåliga
Titta på deras sida här.






Katt på plåttak

Och Totte hade premiär på torpet. Men han var inte där för att lata sig utan hade fått ett uppdrag- att döda den glupska musen som ätit upp all vår tortellini! Jag vet inte om han fullföljde uppdraget men han gjorde goda försök. Och en morgon låg iallafall en tjock liten mus på gäsmattan och var död.

Han gjorde också ett försök att döda småfåglarna som har sina bon under taket ovanför tillbyggnaden. I ett enda skutt var han uppe på taket men vad han inte räknat med var att det var halt plåttak som hans små klor inte kunde rå på. Jag lyckades fånga honom på bild mitt i fallet:



Fåglarna är nog ganska säkra från katter däruppe!

Han verkade i övrigt trivas med torparlivet, satt mest och solade sig och såg nöjd ut. Han blir nog en bra torparkatt!


Tänk att få ha en egen get!

Helgen har jag tillbringat på landet
och det här är mina nya vänner
En liten familj av busiga getter och tjocka får
som var ute och njöt av solen
Varma och vänliga
Tänk vad det gör för livet på landet
att ha husdjur
Tänk att få ha en egen get!








Husmus

Vi har fått en inneboende på torpet! Eller... ja han kanske brukar bo där, alltså flyttade in långt före mig, det vet jag ju inte säkert. Nu bor han iallafall i en låda i köket. Husmusen.

Jag hade precis förklarat för Max att jag inte alls är rädd för möss, de är ju ganska söta och jag brukar befria dem när Totte har fångat någon. Men de är inte lika söta i kökslådor, speciellt inte när man inte vet att de bor där och öppnar lådan för att leta efter något!

Jag skrek i högan sky av ren skräck! Både Olle och Max kom rusande för att kolla vad det var med mig.

Musen skrek också! Upprörd antagligen över att jag väckt honom eller nåt.

Jag stängde lådan igen, illa kvickt och har lämnat den så. Snäll som jag är så ville jag inte slänga ut honom på gatan alldeles ensam i mörkret och kylan. Bara han håller sig i lådan och lovar att flytta därifrån till våren så är det ok att han bor hos oss.



(Musen på bilden har inget med musen i torpet att göra)

Olle

På begäran, ett inglägg om Olle i torpet:



Olle delar inte riktigt min passion för gamla hus. Så är det tyvärr. Han har blivit indragen i många gamla ruckel och ödehus, såna som jag älskar att utforska, men han vill alltid därifrån illa kvickt. Tyvärr gäller lite samma sak i torpet. Olle förstår inte varför vi är där när vi kan vara hemma. Här är fuktigt, rått och mörkt och inte en enda fluffig soffa eller säng att ligga och gosa i. Till saken hör att han är rädd för de flesta djur som inte finns i stan och han känner nog hur de lurpassar på oss överallt när vi är där.

Min stackars lilla stadshund har hamnat hos en galen torparmatte!


RSS 2.0