Äkta vara
Lagning av fönsterkarmen- etapp 2 gick av stapeln idag.
Och jag gick i mål till sist men det var rätt tufft!
Att såga ut en sån här liten träbit ur en stor bit timmer,
för hand,
är ganska slitsamt.
Nästan orimligt slitsamt.
Så pass att jag började tänka på att om jag ska fortsätta att snickra en massa så kanske jag borde införskaffa modernare verktyg.
Elektriska sågar och fräsar har jag ingen koll på alls
men det är kanske inte helt otänkbart att jag skulle kunna ha användning för sådana...
Ja, ja. Nu har jag iallafall en skarvbit av äkta kärnfuru till min kära lilla fönsterkarm.
Ja, ja. Nu har jag iallafall en skarvbit av äkta kärnfuru till min kära lilla fönsterkarm.
soffan från himlen
Här är det som en dag ska bli torpets finsoffa! Ståtlig va?
Ett klipp för 250:- på Returvaruhuset i Stenungsund!
Men den saknar lock och så fick jag ju köra ganska långt för att hämta den också.
Just nu har jag nog vad man kan kalla onödigt många kökssoffor.
Detta blev min femte och då har jag ändå givit bort en soffa redan...
Jag har letat efter den rätta ett bra tag nu. För någon månad sen köpte jag den här soffan men vi blev aldrig riktigt kompisar. Jag tror helt enkelt inte att den är tillräckligt gammal för att jag ska vara helt nöjd. Men om någon av er är intresserad av den så säg till, den kan nog bli en riktigt fin sänggavel om inte annat!
Jag har letat efter den rätta ett bra tag nu. För någon månad sen köpte jag den här soffan men vi blev aldrig riktigt kompisar. Jag tror helt enkelt inte att den är tillräckligt gammal för att jag ska vara helt nöjd. Men om någon av er är intresserad av den så säg till, den kan nog bli en riktigt fin sänggavel om inte annat!
Det är svårt med den här typen av kökssoffa eller drängsoffa. Modellerna verkar ha tillverkats från 1700-talet och fram till förra sekelskiftet så det kluriga är att hitta en som är från rätt tid till torpet. Inte för gammal och inte för ny. Och så ska den ju vara vacker och inte allt för dyr.
De kan ju utformas på en massa olika sätt, här är två soffor jag sett tidigare och tyckt väldigt mycket om:
Men jag är nöjd med mitt köp denna gången. Jag gillar att den är så enkel men ändå vacker.
Och att den är blå. Det ska den få fortsätta vara... Kanske inte "svampmålad" som nu men ommålad i en himmelsblå linoljefärg vore fint.
Och så ska den få ett fluffigt bolster har jag tänkt mig. Just nu har jag en ide om att man kanske kan sy ihop en massa dunkuddar och sy ett stort fodral av något fint gammalt tyg, låter inte det fiffigt? Får se vad det blir av den iden. Men mjukare än så har jag inte tänkt att det ska få bli, inga stoppade soffor ska komma innanför torpets väggar.
En bra bräda
Idag fortsatte jag arbetet med den gamla fönsterkarmen och tänkte byta ut en del på det dåliga sidostycket. Jag sågade bort den skadade delen i den gamla karmbiten och njöt av den goda doften av kåda från det friska träet. Jag stötte också på stora rödaktiga kvistar. Men vänta nu! Kåd-doft och röda kvistar var det väl inte när jag sågade sist...Eller?
Efter att ha mailat den här bilden till min farbror trä-experten fick jag mycket riktigt bekräftat att det var en bit furu och inte gran jag sågade i.
Jag som hade tänkt skarva i en bit gran fick hejda mig, mitt sunda förnuft säger mig att det är ovist så där tog arbetet slut för idag.
Ja livet som nybörjar-snickare är ett äventyr! Det är ju så himla mycket man ska tänka på. Trä som trä tänkte jag nog tidigare men nu börjar jag förstå att så är det ju inte riktigt. Att lära mig skilja olika träslag och olika virkeskvaliteter åt är nu ett av mina nya intressen.
Här är till exempel två brädor som min farbror visade mig som exempel på en bra respektive en dålig panelbräda.
Nå? Kan ni svara på vilken som är bra och vilken som inte är det??
Det handlar ju dels om att senvuxet trä som har tätt mellan årsringarna håller mycket högre kvalitet. Sen är det ju ju det faktum att när trä sågas till brädor tenderar årsringarna att vilja räta ut sig. Det leder till att de flesta vanligt sågade brädor blir lite skålformade när de torkar. Och det är ju viktigt att tänka på, speciellt när man lägger ett nytt golv men även då man sätter upp panel. I båda fallen är det bättre att den konvexa sidan kommer uppåt/utåt.
Jag har trott att centrumbiten i en trästock, alltså en bräda som är sågad rakt igenom märgen, borde vara av bästa kvalitet men har precis fått lära mig att så är det inte alls för den tenderar att spricka ifrån båda håll och blir därför ganska skör. Allra bäst är ju virke sågat med stående årsringar, även kallat kvarterssågning, för det behåller sin form när det torkar. Men hur gör man om man vill ha tag på sådant virke i dessa dagar? Någon som vet?
Här är en artikel om att välja trä som jag tyckte var väldigt överskådlig och bra.
