Foder utan färg
Den uppmärksamme läsaren kanske har märkt att jag har målat fönsterfodren på torpet. De har varit grundmålade ett tag i en ljust grå färg. Men det blev så väldigt grått med både bågar, foder och väggar i grått så nu när jag gjorde de två andra strykningarna blev det med en mer varmvit ton.
Men blev det inte lite mycket gräddtårta över alltihop? Eller är det bara jag som är ovan?
Jag har funderat på vilken annan färg än vitt eller grått på fodren som skulle kunna funka till gråa/omålade väggar men har inte kommit på nåt bra.
Det fick bli ett studiebesök till Äskhults by för att kolla upp ett mer ålderdomligt sätt att lösa det här med fönsterfoder. På husen i Äskhult visade sig endast fönsterbågarna vara målade. Det finns överstycken och vattenbrädor men de är helt eller delvis omålade och smälter in i panelen. Att jag inte tänkt på det! Jag har skapat mig ett problem som inte behöver finnas.
Eventuellt kan brädan över fönstret få vara målad som på dessa fönster:
Jag behöver ju inte bestämma mig förrän det är dags att sätta up panelen utvändigt så jag har en stund att klura. Men nog är det ena bra mycket finare?
Äskhult är förövrigt förtjusande. Fortfarande. Det verkar vara samma fenomen som gäller där som i Gunnebo; det blir bara finare och finare ju mer jag lär mig att se!
På köksväggarna
Nu när köket har fått ett golv att gå på är nästa steg att göra iordning väggarna invändigt. I det här rummet sitter många lager tapeter på väggarna i stora sjok. Eftersom jag gärna vill låta dem sitta kvar där som ett meddelande till framtiden behöver jag täcka över dem med något. Det går inte att fästa ytterligare ett lager tapet ovanpå dem, det skulle bli väldigt ojämt och dessutom snart falla av. Inte heller går det att lerklina ovanpå en massa tapetrester. Skivor är så klart den enkla lösningen men gips är inget material som jag längtar efter att få in i mitt gamla hus, det är ju historiskt helt åt skogen. Masonite- eller andra träskivor är ju något bättre men jag är lite rädd att de stora temperatur- och fuktskillnaderna som kommer uppstå i mitt hus över året kommer göra att de bågnar och glider isär. Om jag tapetserar ovanpå dem finns kanske risk att väggarna bågnar och tapeterna spricker.
Kvar har vi alternativet med spikad träpanel. Jag gillar den tanken, dels för att det passar i ett enkelt rum som ett kök och dels för att jag inte behöver tapetsera ovanpå utan bara måla och låta träets yta pryda väggarna. Det är ju så jag helst vill ha det- lite mönster men mycket materialkänsla. Då återstår bara frågan vilken sorts panel som kan passa. Pärlspont passar inte i ett så gammalt hus som mitt, jag vill ju i så fall ha gammal och riktigt bred pärlspont men vad jag vet går inte det att få tag i sådan utan att man hyvlar den själv. Ett annat alternativ är helt slät panel i rejäla bredder av bräder liknande de som sitter i taken i mitt hus. Hand- eller maskinhyvlade, kil- eller parallellsågade, båda kan vara ok i mitt hus. Men inte heller det är helt lätt att få tag på. På vanliga brädgårdar kan man så klart köpa paneler men bredder över 120mm verkar inte gå att få tag på.
Därför har jag nu beställt panel och takbrädor ifrån en liten lokal såg. Där sågar de bredder på upp till 195mm vilket jag tror blir fint. Och det blir samma typ av brädor till taket. Jag passade också på att ombeställa golvet till stora rummet som jag beställt ifrån samma såg för en mindre evighet sedan. När jag frågade vart mitt golv tagit vägen erkände han att hans system med att skriva upp beställningarna han fick på små papperslappar och stoppa i fickorna hade vissa brister. Det hände nämligen att frun körde dem i tvättmaskinen ibland...Så nu testar jag att maila beställningen och hoppas på bättre tur.
Den här bilden är ifrån tillbyggnaden på mitt torp:
Gunnebo i text
Idag åkte jag och gänget på mitt jobb på utflykt till Gunnebo slott i Mölndal. Även om vi bara var där i ett par timmar och egentligen mest satt på cafét och åt galet goda bakverk var det ett mycket givande och inspirerande besök.
Jag har ju varit där många gånger förut, även om det var några år sen sist, men idag tittade jag på Gunneboområdet med delvis nya ögon och blev väldigt imponerad! För det första blev jag alldeles yr i huvudet av att se handhyvlade paneler och smidda spik vart jag än tittade. När jag sen insåg att byggnaderna inte var uppförda på 1700-talet utan på 1990-talet blev det inte mindre intressant. Det är fantastiskt fint återskapat! Slottet är ju naturligtvis gammalt men arbetarbostäder och drivhus m.m. är alltså nybyggda, delvis efter gamla ritningar. Och nu är det snart dags att rekonstruera en helt ny byggnad- orangeriet!
Hallå Göteborg, kan du inte bli lite mer som Mölndal?!
Vi träffade på en bekant som visade sig ha blivit möbelsnickare på Gunnebo och det var roligt att få prata lite med honom. När jag sedan som bäst stod och dreglade över stänkmålningarna inne på cafeets väggar kom han gående med antikvarien på Gunnebo och jag fick prata några ord även med honom. Han var tidigare programansvarig för byggnadsvårdsutbildningen på Träakademien i Kramfors och och vi hann prata lite om de olika byggnadsvårdsutbildningarna i landet och deras för- och nackdelar. Väldigt intressant!
Jag har ju varit där många gånger förut, även om det var några år sen sist, men idag tittade jag på Gunneboområdet med delvis nya ögon och blev väldigt imponerad! För det första blev jag alldeles yr i huvudet av att se handhyvlade paneler och smidda spik vart jag än tittade. När jag sen insåg att byggnaderna inte var uppförda på 1700-talet utan på 1990-talet blev det inte mindre intressant. Det är fantastiskt fint återskapat! Slottet är ju naturligtvis gammalt men arbetarbostäder och drivhus m.m. är alltså nybyggda, delvis efter gamla ritningar. Och nu är det snart dags att rekonstruera en helt ny byggnad- orangeriet!
Hallå Göteborg, kan du inte bli lite mer som Mölndal?!
Vi träffade på en bekant som visade sig ha blivit möbelsnickare på Gunnebo och det var roligt att få prata lite med honom. När jag sedan som bäst stod och dreglade över stänkmålningarna inne på cafeets väggar kom han gående med antikvarien på Gunnebo och jag fick prata några ord även med honom. Han var tidigare programansvarig för byggnadsvårdsutbildningen på Träakademien i Kramfors och och vi hann prata lite om de olika byggnadsvårdsutbildningarna i landet och deras för- och nackdelar. Väldigt intressant!
Jag måste åka tillbaka till Gunnebo snart igen och fotografera och hämta inspiration. Ni kommer säkert få höra mer om det stället här!
Ett stort beslut
Ni kanske undrar hur det har gått;
Blir det några studier?
Blir det några studier?
Och ska hon flytta till Kramfors?
Eller Mariestad?
Och jag har faktiskt bestämt mig nu men inte för någon av de utbildningarna.
Nej,
Jag ska läsa till...
trumvirvel tack.....
BEBYGGELSEANTIKVARIE!
i ......
GÖTEBORG!
Jag har funderat mycket fram och tillbaka men slutligen bestämt mig för att trotsa den svåra arbetsmarknaden och satsa på det jag tycker är roligast av allt!
Så ja, nu ska jag bli expert på gamla hus.
Och nu är det sagt, det är alltså sant.
Eller Mariestad?
Och jag har faktiskt bestämt mig nu men inte för någon av de utbildningarna.
Nej,
Jag ska läsa till...
trumvirvel tack.....
BEBYGGELSEANTIKVARIE!
i ......
GÖTEBORG!
Jag har funderat mycket fram och tillbaka men slutligen bestämt mig för att trotsa den svåra arbetsmarknaden och satsa på det jag tycker är roligast av allt!
Så ja, nu ska jag bli expert på gamla hus.
Och nu är det sagt, det är alltså sant.
