Smultronröd
Torpet är nu oåterkalleligen rött och jag tror jag börjar vänja mig. Som ett stort moget smultron ligger det i backen och lyser i allt det gröna. Och på sätt och vis har det förvandlats till sig själv igen eftersom det var rödfärgat när jag köpte det.
Men med den nya färgen kommer lite nya frågor, för vad gör jag nu med fönster och dörrar?
Under målningen röstade vi bort målade "foder" runt fönstren. Utan foder ser fönstren mindre men också äldre ut och jag tycker det är fint men det är inte givet. Och vad ska fönstren ha för färg? Jag tycker att de ser ok ut som det är nu men kanske lite hårt? En varmare ton skulle ge ett mjukare uttryck. Och det vita, ska det vara kvar? Egentligen vill jag ju inte ha något vitt på mitt hus... Pust!
En annan fråga är dörren, själva den ska inte målas men ska jag kanske måla några detaljer runt den med linoljefärg? Tröskeln tex och brädan ovanför? Och det lilla taket hur ska jag göra med det? Det är enkelt och fint när allt är rött men det ger samtidigt ett lite tungt och slutet intryck. Väldigt mycket rött blir det också. Och jag är frestad att lyfta fram dörren lite mer...
Jag har några röda inspirationshus
som den här pärlan som ligger ute på Hemnet:
Som ni ser har bägge husen allt annat än enkla vita foder. Jag gillar livet som färgen tillför och värmen från de varma mjuka tonerna. Men passar sådana färgsättningar även på små enkla torp?
Och så detta från en gammal Hemnetannons som visar att vitt också kan vara fint:
Vad tycker ni?
Alla förslag och åsikter mottages tacksamt!
Sommartorpet
Det är sommar på torpet och jag försöker att göra så lite som möjligt.
Det jag behöver nu är vila och avkoppling och inga stora projekt att ro iland
men det är lättare sagt än gjort när det alltid finns massor att göra.
Så jag tränar mig på att bara titta på molnen
lyssna på humlornas surrande
och låta tankarna fladdra vart dom vill
Påminner mig om att det är det jag tycker allra mest om...
Det var inte jag!
Det bara såg ut så här en dag när jag vaknade, det är sant!
För jag skulle väl aldrig få för mig att måla mitt hus rött, eller?
Jag har ju precis bestämt mig för att INTE måla det. Inte någonsin.
Och ändå.
Men alla kan ju hamna i dåligt sällskap,
bland en massa byggnadsvårdare som älskar rödfärg
och bland vackra rödfärgade hus.
Alla kan ju vara lättpåverkade och impulsiva ibland, eller hur?
Alla kan ju känna längtan efter lite värme och kärlek
och vilja ha ett hus som stålar och ler.
Medaljonger och romber i all ära
Jag har köpt en tapet till "vardagsrummet" i torpet, ett stort beslut för mig kan jag lova! Och det blev en nytillverkad designertapet, något jag verkligen inte trodde skulle hända. Inget limtryck och ännu mindre lumppapp och schablonmåleri alltså...
Den är beige och blå med ett jugendmönster föreställande rosor och kejsarkronor som slingrar som om varandra.Så här:
Medaljonger och romber i all ära men jag vill ha tapeter som gör mig lycklig. Och jag går inte igång på 1800-tals mönster, jag går igång på blommor!
Jag har drömt om den här tapeten i flera år men inte tänkt att den skulle passa på torpet men nu skulle den plötsligt försvinna ur sortimentet och var samtidigt nedsatt i priset vilket fick mig att tänka över saken en gång till. I rött och grönt är den helt galet fin också men jag tror det skulle bli för mycket för ett så litet rum. Och jag har tänkt mig en blå tapet i det här rummet. Blå och blommig allra helst. Förhoppningsvis kommer den skära sig alldeles precis lagom mot min mörkgröna kakelugn!
Dessutom ändrade jag åsikt om jugendtapeter i 1800-tals hus när jag nyligen hälsade på en vän som hyr ett 1800-tals hus i Skåne. På vinden satt den här gamla tapeten och var hur fantastisk som helst. Och den passade inte ett dugg dåligt i det gamla 1800-tals huset!
Varför nytrycks inte såna här mönster undrar jag? Det kan väl inte bara vara jag som blir lycklig av dem? Alltså jag vet ju att det nytrycks tapeter med jugendmönster men inte de allra mest fantastiska och färgsprakande. Inte mig veterligen.
Kanske kan det här tapetköpet fungera som motivation att ta mig an renoveringen av rummet. Ett mål i sikte. Jag längtar nämligen väldigt mycket efter att få sätta upp dem!
