litettorp

Här får ni följa utforskandet och renoveringen av mitt torp från 1850.

Första torpslåttern

Jag ville att vi skulle få en bra start på vår relation, lien och jag,

så jag valde att lämna in den på sliperi för den första grundslipningen.

Det visade sig finnas ett på promenadavstånd hemifrån mig

som tog 65kr för att slipa en gammal rostig sliten lie.

Så smidigt att jag funderar på om inte mina yxor också ska få göra ett besök där...

 

Sen var det ganska mycket pyssel med att få bladet i rätt vinkel mot orvet

och riktigt nöjd blev jag inte

men när jag väl satt igång att slå var det som om det inte spelade någon roll längre.

Man känner sig kraftfull och i skön harmoni med både kroppen och jorden när man slår med lie

och det är faktiskt svårt att sluta.

 

 

Och jag hittade den här liestickan i förrådet

(var det den ni menade Solveig och Hans?)

som jag använde till att skärpa lien med då och då.

 

 

Senare fick mina enar ny frisyr när jag tränade på stamkvistning.

Av ingen annan anledning än att det var roligt och att jag ville få testa.

 

 

 

Och det börjar så smått gå upp för mig

vilken roll det hävdade landskapet spelar för helheten.

Och kanske också vilken potential som ligger och lurar

bland sly och ormbunkar på torpet.

 

Ja, det var liestickan vi menade. Roligt att du tycker om att slå med lie.

Heja! Följer ditt torpande, blir så glad och friskt avundsjuk☺ Lycka till och skön höst hälsar Agneta

Du är ju bara bäst! Imponerad av allt du gör och det tar ju aldrig slut! Du vidgar hela tiden min syn på vad jag själv skulle kunna klara av. Chapeau!

Och du är ju bara snällast Stina : )