Sagan om det magiska lilla torpet
Igår fick jag mail ifrån släktingen till den gamla torparen, hon som skrev den fina kommentaren jag visade förra veckan. Av henne fick jag veta att torpet inte heter Floringsås utan Flodingsås. Och detta namn kommer av den förste soldaten som bodde där vid namn Flod. Flod emigrerade till Amerika och torpet togs då över av en soldat med namnet Rodin. Denne Rodin är hennes mans gammelmorfar! Visst är det fantastiskt? Genom henne har jag fått namn och födelseår på alla som bott på torpet sedan Flod. Undrar vad som hände med honom förresten? Vem vet, ättlingar till honom kanske också hittar min blogg en dag!
Hon bekräftade också att det var rätt grav jag hittat på kyrkogården som jag skrev om här: http://litettorp.blogg.se/2010/july/kattunga-kyrkoruin.html
Roligast av allt var de gamla bilderna på torpet som hon skickade med. På den här bilden ser ni August Wilhelm Carlsson Rodin och dottern Maria Rodin, min torpare alltså! Sittandes på torpets södergavel, den som jag bytt ut timmer i hela sommaren. Där hade de tydligen en bänk att sitta på i solen och en hel del blommor. Jag har svårt att urskilja vad det är som växer där förutom fingerborgsblommor. Är det någon som kan se något annat?
Gaveln såg ut så här när torpet blev mitt:
På nästa bild ser man torpet med det gamla fina spåntaket. Visst är det vackert!? Jag blir alldeles varm när jag ser det. Och jag får lust att återställa det... Man ser ju aldrig spåntak nuförtiden men det är ju verkligen jättefint! Och det passar så bra på en liten enkel stuga som denna... Synd att det kräver så mycket jobb och har så kort livslängd bara! Man ser också att torpet INTE hade några hängrännor... Trärännorna som satt där var alltså inte så gamla.
Det här är den första bilden jag ser på torpet i gammalt och fint skick. Det är väldigt inspirerande, jag vill att det ska bli så här fint en dag igen!
Här är ännu en fantstisk bild. Ser ni det lilla torpet där under de höga träden? Det ligger så underbart fint i landskapet. Granplanteringen man ser i förgrunden är nu hög och tät så det här perspektivet på torpet går inte längre att få. Det ser så ljust och luftigt ut på bilden, det måste ha varit underbart vackert. Det slår mig också vad trevligt det ser ut med de höga träden som bäddar in huset. Endast två av de stora björkarna runt huset lever fortfarande. De var minst fem från böjan. Jag får tanken att jag kanske skulle plantera nya träd där de gamla har stått...
Tack än en gång!
Roligt för dig! Och fina bilder! Vårt torp hade också spåntak från början. Däremot funderar jag på det du skriver om "kort livslängd". Tror du verkligen att det är så med spåntak? Jag såg ju just "Se om ditt hus", hur de lade ett nytt spåntak, och jag fick uppfattningen om att det inte behöver vara så kortsiktigt. (Fantastiskt intressant att se, var det.) Läget vid sjön är verkligen fantastiskt! Det är alltid kul att se just träd på bilder, efersom det ger en uppfattning om åren som gått.
Hej Sara!
Jo livslängden blir ju bättre om man använder handhyvlade spån men det är ju ett rätt saftigt projekt att hyvla sådana : ) Fast, vi kanska kan hjälpas åt om du också vill lägga spåntak? ; ) Jag har också fått för mig att det inte går att byta ut enstaka spån i ett tak utan jag tror att hela taket måste läggas om når det börjar bli dåligt. Till skillnad från tegel, det kan ju återanvändas i all evighet...
Ja, det tål att tänkas på. Jag vill göra något åt vårt tak.
Hej!
Det går att byta ut enstaka spån på ett tak men inte om taket redan är i för dåligt skick. Vi letade efter spån till vårt tak på Ekenäs eftersom vi ville bygga igen kupan på taket med spån som det låg på resten av huset under teglen. Sen fick vi inte tag i det eftersom vi var ute för sent men vi hittade en timmerman som kunde fixat och dessutom brukar vissa hembygdsföreningar hyvla spån nån gång om året för att visa hur det går till. Då kan man ha beställt av dem innan och köpa där.
Vi kommer troligen lägga spån på torpet på gården när det blir dags för det att restaureras. Det är ett fantastiskt fint material och jag tror inte heller det är så kortlivat om man bara ser till att rensa bort löv och sånt som kan hålla fukt. //Sophie
Det går att byta ut ensstaka spån på ett spåntak. Absolut. Jag tänker lägga hyvlade spån på rökbastuns tak till sommaren eller nästa sommar. Men spånen köper jag för det är svårt att hyvla men lätt att lägga. Heja!
Och när spåntaket börjar bli lite gammalt men inte dåligt kan man läkta upp och lägga taktegel. Så gjorde man ju förr så visst går det även idag.
Det är roligt att höra att ni tror på det här med takspån. Jag kanske får börja tänka om? Jag har helt uteslutit det alternativet tidigare.
Heja, heja!
Sååå kul att få en historia till ditt söta lilla torp! Det är bara att gratulera, Lotten!
Svar på din headerfråga finns bland kommentarerna hos mej!
Ha det bra tjejen!
Vad spännande att du fått reda på så mycket om ditt torp! Mamma o pappa hittade massa gamla kärleksbrev när de renoverade vårt torp, det är ju jättekul när man har chansen att få reda på husets, och dem som bodde där, historia.
Kram!
Hej Emelie!
Vad häftigt att hitta gamla kärleksbrev!
Ja, jag är jättelycklig över att de gamla torparna har hittat mig : )
Kram!
Va kul att dels få lite mer historia om torpet men även lite bilder! Undra hur dom hade de då!
Här hos oss på våran tågstation har många öden passerat och ibland kan man fundera på vilka dom var och vart alla var på väg!
Det är kul att följa din blogg, det händer inte bara i nutid utan även sånt som hänt förr, det tycker jag är spännande!
Så häftigt att bo i ett gammalt stationshus! Jag läste i senaste numret av Gård & torp om de vackra parkerna som ofta hörde till stationshusen förr. Fick ni med någon park? Annars har ni ett spännande jobb med att återställa den om ni vill : )
Men vad fint!
Men vad fint!
Det har varit en park bakom vårat förråd. Tyvärr tillhör det inte vår mark, annars hade vi med glädje gjort det till det, det en gång varit. Men man ser spår efter hur det en gång sett ut. Med stor allé bland annat! :)
Kanske har du redan skrivit något om det för jag har inte följt alla dina inlägg:
På bilden där Wilhelm och Maria sitter resp står framför gaveln tycker jag mig se att taket är lägre än på övriga bilder. Kanske är det en synvilla, men jag tror inte det. Troligen har torpets höjts mellan de två gamla bilderna. Själv har vi ett soldattorp där torpet både har gjorts längre och höjts några stockvarv från början av 1700 talet till sekelskiftet 1900.
Nämen herregud, det har du ju rätt i Pella!Visserligen är den första bilden tagen aningen underifrån men jag vet inte om det kan vara helt och hållet en synvilla... Det var verlkligen intressant, tack!
