I moll
Mina torptankar går i moll just nu...
Jag var på torpet för ett par veckor sedan, jag hade inte varit där sedan innan snön.
Och det var dags att se till det, börja väcka både mig själv och torpet ur vinterdvalan.
Hela vintern har jag levt lycklig med mina drömmar
och så kom den hårda verkligheten och mötte mig när jag kom dit.
Det gråa och fuktiga var överallt
och det visade obarmhärtigt upp torpet från sin allra sämsta sida.
Ingen skylande grönska, bara ett naket och nyvaket torp
Trasigt och sorgset...
Det gjorde ju inte saken bättre att jag blev överraskad av snön i höstas
och inte hann plocka undan och städa ordentligt innan det var för sent.
Nu har allt kommit i dagen igen och jag vet inte hur jag ska kunna se förbi det.
Jag känner mig trött och uppgiven- hur ska jag orka? Kommer jag att lyckas?
Jag behöver fästa blicken på det som gör mig glad
se förbi alla hinder.
Så jag har letat bland inspirationsbilderna för att hitta sådant som gör mig lycklig
som ger tankarna fäste och för med sig lite nytt hopp.
Och jag hittade de här:
´
(Den sista bilden har jag lånat ifrån Mäster Henriks)
Genast känns det bättre.
De här bilderna gör mig glad igen.
Jag blir påmind om vad jag tycker är vackrast och vad jag vill uppnå i torpet.
Och att det inte är så avancerat egentligen.
Jag tror faktiskt att det är möjligt.
Enkelhet och rumslighet med genuina material och mycket patina.
Återanvänt byggnadsmaterial.
Gammalt men samtidigt tidlöst.
Tänk vad viktigt det är att ha en dröm, en vision
så man kan se framåt även i svåra tider
Upp med hakan! :)
Allt kommer kännas bättre när de första vårblommorna kikar upp. Även om du har mycket kvar att göra innan ditt torp är beboligt så kommer du nog snart att se stora framsteg, eller hur? När våren och sommaren kommer så blir det fart på arbetena.
Lycka till!
Förstår dig.
Nej, nej, nej...tappa inte modet! Det är klart att du kommer både orka och lyckas! En sak i taget och gott om tid tror jag är lösningen :)
Och se fram emot din kurs på Nääs i vår! Det ger inspiration och möten med likasinnade.
Kram!
Jag vet precis vad du menar! Det där mörka grå har ingen plats i den soliga bilden av ens torp. Men nu är det dags att förså luktärtorna så våren är inte allt för långt borta! Håll ut! :)
Location, location, location! Tänk på varför du föll för torpet! Den här årstiden är obarmhärtig, men snart blir det skojigare igen! Jag håller med Anna, plantera lite så blir du snart gladare. Anna, jag har lite frågor om luktärter, om du har lust att kika in till mig...
You can get it if you really want, tralala!!
Såklart rätt känsla kommer! Tänk bara vad bilderna gjorde! Snart är snön borta och solen strålar än mer!!
(Säger jag osm inte alls tycker om våren, haha!)
Vårkramar till dig iallafall! :)
Oj, vad mycket peppande ord jag har fått ifrån er! Och jag vet att ni har rätt, med våren kommer allt att kännas lättare. Och så är det ju det där med att ha realistiska mål...
Kram på er!
Glädjen
Gråvädersdagen trycker mot
takåsen.
Det luktar mögel och sorgsenhet.
I hjärtats ena kammare
molar raseriet,
i den andra sitter döden och
gäspar.
Plötsligt kan glädjen uppen-
bara sig,
morgonfräck, prålande,
som tuppen på en gödselstack.
Werner Aspenström
Hälsningar från MrsUniversum
Förstâr dig till fullo, men ge inte upp för sâ lite. Sätt igâng ! Du kommer att känna stor glâdje för varje litet enkelt framsteg och torpet har stor potential och en fin rumskänsla. Jag hoppade till när jag sâg hur de hade löst förvaringen i skrubben. Finns inget värre än djupa hyllor där man inte kommer ât det som finns längs bak.
Kram
Gammelmor i Paris
Schysst design du har på din sida. Har du gjort den själv? Skitsnyggt i alla fall!
