litettorp

Idag har jag varit på en roadtrip genom Marks kommun.

Kollat så att torpet står kvar efter stormarna som har härjat här nere. 

Sen tänkte vi göra klassikern "kärringrundan" dvs åka runt till de olika textilbutikerna. Fast det blev i ärlighetens namn bara två ställen, det räckte liksom på en dag. Det finns annars hur många som helst av dem, Pelle vävare, Almedals och alla stora väverier har försäljning och en massa fabriksförsäljningar och outlets.
 
Det är kanske inte förrän man sett textilfabrikerna och de pampiga färläggarvillorna samt handlat på Skroten som man verkligen kan säga att man gjort Mark!? Hög tid för min del då.

Förläggarvillorna är stora vita trävillor från 1800-talet som inte liknar något annat. Vackra och pampiga bland den annars ganska enkla, ja nästan fattiga bebyggelsen i Mark. Själv tycker jag att de sticker lite i ögonen eftersom det blir tydligt vilka skillnader i levnadsstandard som rådde mellan människor på den tiden. Och för att det var kvinnorna i de små fattiga stugorna som vävde tygerna som gjorde förläggarna så förmögna...
Men det är kanske för att mitt hus är det fattiga torpet!

Lunchen intogs på Skafferiet, ett riktigt mysigt café i en fin gamman kåk mitt i Kinna!

Jag har haft så fullt upp av kneget på mitt torp att jag inte hunnit se mig så mycket omkring tidigare, det var roligt att inse att det finns fler skäl att åka till Mark än för att beskåda den vackra naturen och mitt lilla torp.

Textil är det dom gäller. Det har jag väl aldrig riktigt förstått mig på. Jord och trä är mer mina element och jag hade till och med träslöjd i skolan! Men idag köpte jag tyg till både gardiner och kuddar. Så nu får vi se om jag kommer ihåg hur man pratar med en symaskin! Att sitta inne och sy så här års, när husrenoveringen ligger nere, känns faktiskt riktigt mysigt.